Önskelista

Okej mina damer och herrar, nu börjar dagen D närma sig med stormsteg - jag kommer bli tjugoen år jag också.
Förutom att jag kan gå på krogen lagligt, i USA, så händer det nog inte mycket annat vid den här åldern.

Min önskelista hittills är:
- Sony Ericsson Satio (den här punkten är främst till dig pappa. En röd eller rosa skulle vara fint)
- Tapeter och färg till vardagsrummet. Vet redan vilka tapeter så pengar skulle passa bra.
- Pengar är alltid välkommen
- En bärsele. Återkommer med modell senare.
- En kamera. Helst system, men digital går också bra. '
- En vit BILLY bokhylla från IKEA. Den största eller näst största.
- En till smyckeshållare i den
här modellen och färgen. Den här går också bra.
- En minidator
- Utemöbler till balkongen.  Trä fungerar också bra

Sen är jag nog ganska nöjd. Eller ja, kläder, skor, pengar, smycken och sånt är också alltid välkommet.

Tudels.


Bada

Min andra blogg hittar ni hära.

Idag ska vi på piteåhavsbad med Pattes familj, och Haylie såklart. Hon älskar ju att bada badkar så jag hoppas hon gillar badhuset också :) Gruvar mig lite för mina 15 extrakilon som jag ännu släpar runt på, men det det ska nog gå bra. Tudels.

Safari

Ikväll är Haylie lika tjorvig som alltid och det bästa man kan göra då är att åka ut med bilen.
Häromkvällen stack vi till storön där det bara fanns massa grodor och harar. Inatt styrde kosen mot töre och siknäs.

Patte kallar mig betongbarn för att han tror att jag är rädd för djur och för att jag aldrig sett ett rådjur.
Idag lyckades vi dock se 5 rådjur, 9 harar, 2 älgar (varav en på jävligt nära håll - jag grät), 2 renar, 2 konstiga fåglar, en massa grodor och en död räv.

Allt detta efter en och samma väg.

Nu har jag nog sett de allra flesta djuren som vandrar omkring här i skogarna. Kvar är bara varg, björn och lodjur. De 2 första hoppas jag dock få slippa se någon gång överhuvudtaget.

Utöver det så har vi varit hos faster Camilla och isak och sett på hockey och ätit glass.

Nä nu ska jag gå och trycka tissen i munnen på min älsko (den lilla).


Trauma

Jag, Patte och Haylie for ut och åkte bil nu ikväll, ihopp om att få surfinskan att sova. Det lyckades ju sisådär, men vi fick iallafall se storön och allt som hör till.
Förutom 300 harar så såg vi även några grodor. Nu är det inga småa grodor som vi fångade på sandskär och satt på våran moster som låg och solade. Nej, det var stora as som var större än min näve.

Patte såg en och var tvungen att backa tillbaka, men vi hittade den ändå inte. Jag satt och halvgrinade och skrek lite i bilen, eftersom att grodor troligtvis är bland det äckligaste som finns (är det bara jag som inbillar mig att de är fulla av grön gegga??). Tillslut kom den haltande utskuttande på vägen igen, och ja, den var halt! Patte hade kört ihjäl ena benet och både han och jag fick dåligt samvete och mådde lite dåligt. Han ville gå ut och stampa ihjäl den, men jag ville inte att han skulle ha groda under foten, så vi skippade det och körde hem. Bilen rullade inte snabbare än 50 km i timmen, då han var rädd för att ta ihjäl en till groda och hela bilresan gick åt till att prata om den stackars grodan.

Nåja, vi kom ju hem tillslut och Haylie är lika grinig som vanligt :) Jag har överlåtit ansvaret åt Patrik då jag tycker det är orättvist att jag ska ha henne både på kvällarna och morgonen. Jag stiger upp kring 6-7 och han snarkar vidare till 11-12. Not fair.

På torsdag är hon 8 veckor, och 4 veckor efter det sägs det att ungar med sånt här humör brukar lugna ner sig. Jag ber böner till Gud och hoppas att det stämmer! Godnatt.

En liten detalj

Jag kanske har glömt att berätta den lilla detaljen att jag faktiskt har en annan blogg, därför blir det dåligt med uppdateringar här.

Jag kan väl snabbt uppdatera med att Haylie har börjat få ett jäkla humör, iallafall på kvällarna. På dagarna är hon lika underbar som alltid. Hon skrattar, ler, knorrar och "pratar". Hon viftar med armarna, fötterna och älskar att titta på människor. Hon är så stark i nacken att man knappt kan hålla henne längre. Mitt i allt kastar hon iväg huvudet med en jäkla fart och jag är livrädd att hon ska göra illa sig. Min sötnos.

Vi är nog ganska överens om att hon är en Haylie. Jag tycker fortfarande inte att det känns rätt de gånger hon är söt och oskyldig. Men när hon är arg eller busig känns det hur bra som helst, av någon anledning :)
Varken Haylie Åström eller Haylie Lundbäck låter ju särskilt bra, men det skiter vi i, man vänjer sig :) Tudels.



I love u!


orkar inte skriva


Min pimp med silverkedja och en 500ing :)




här hemma pussas vi med öppen mun




morgongympa




påväg ut på promenad med mormor


bästisarna väntar på att badhuset ska öppna :)


dilf










I love you!




<3



Sötast i världen!

Senast nytt

Erki krävde senaste nytt, haha. Jag antar att det är min lillebror.

Ännu är det ingen fara på taket här. Värkarna drog igång exakt 24 timmar efter vattnet gick. Samma sak här. Vaknade av värkar och lunkade omkring i lägenheten, ställde mig i samma position i köket som när vattnet gick och sneglade upp på klockan. 02.15. Sen dess har jag haft värkar till och från. Ibland med 3 minuters mellanrum, ibland med en timmes.

Nu klockan 11 ska vi iväg och göra ny ctg så vi får se vad den visar då. Ctg mäter sammandragningar och bebisens hjärtljud och rörelser för er som inte vet. Får ligga med den i 30-40 minuter runt magen och mäta allt som händer.

Jeppjepp, det är väl ungefär det. För er som inte vet hur riktiga värkar känns, så ska ni vara glada, för jag kommer fan ha men för livet. Vill inte ens veta hur det känns sen när det verkligen drar igång och sen när ungen ska ut också :)

Nu tror jag Patte börjar bli nervös också. Han springer och packar sin egna bb-väska och pratar oavbrutet, hoho. Ska fara till mamma och hämta en riskudde nu, min värmedyna är för osmidig känner jag. Tudels.

Blubb

Nä här blir det ju inga barn gjorda.
Jag vaknade ju av vattenavgång och sammandragningar, är det inte meningen att det ska fortsätta då så bebis kommer ut någon gång? Här har det stannat av helt och det enda som kommer ut är fostervatten, till förbannelse. Har hört att man har ca 0,5-1,5 liter fostervatten. Jag kan meddela att allt det har kommit ut och mer där till. Det produceras ju nytt vatten hela tiden så jag antar att jag kommer läka tills bebis bestämmer sig för att titta ut. Så det är bara att knipa ihop :)

Ska snart åka in till Kalix sjukhus och kolla läget där nere. Dom måste ju konstatera att det är fostervatten och ingenting annat, sen sätter dom väl ctg och kollar så att bebisen inte är stressad eller så. Det är då ovanligt lugnt där inne idag. Kanske för att det inte finns lika mycket vatten att plaska i längre..

Så nu vet ni det också.. Ingen bebis ännu. Jag har äntligen klivit upp ur sängen och försöker dansa ut ungen, utan resultat. Patte har varit och köpt nybakat bröd och sånt så jag har gottat i det hela morgonen. Nu är han och fixar nåt annat jox, men när han kommer hem så ska vi fara ut en sväng. Känner att jag måste röra på mig för att få igång bebis.

Har haft jättelite värkar till och från, men absolut ingenting utöver det vanliga. Är beredd på låååånga dagar nu tills bebis bestämmer sig för att lämna tryggheten och värmen där inne :)

Bebis? :)

Klockan 2 inatt började det hända grejer. Just nu har det nog stannat av men eftersom att vattnet har gått så är nog bebis här inom 3 dagar. Skriver det främst för att jag vet att farmor och farfar (och de flesta andra i släkten) håller koll på den här bloggen :) Så nu vet ni det. Kommer alltså inte svara i telefonen men jag lovar att hålla er uppdaterade på ett eller annat sätt :)
Det är ju besöksförbud på sunderbyn nu, och kommer vara det på kamomillstigen första tiden också :)

Har iallafall fått sova en timme nu på morgon och nu ska jag försöka få i mig mat så jag har krafter till vad som komma skall. Just nu är jag mest bara trött och sliten och orkar ingenting.

Patte tar med datorn så han kan ladda sin telefon, och finns det internet där så uppdaterar jag er genom bloggen. Jag blir bara irriterad av telefonen :)

Final Countdown

Nu är vi nere på en-siffrigt. Bara 9 dagar kvar till BF. Det innebär att senast om 23 dagar är bebis här. Man går max 14 dagar över tiden innan man blir igångsatt, men det hoppas jag slippa.
Däremot har jag så mycket inplanerat för nästa vecka så h*n får nog stanna sina 9 dagar iallafall.

Hur firar vi det då? En tripp till backen i solen, och sen lunch hos mormor och morfar. Tudels.

behind blue eyes

Har just kommit hem från backen. Jag och Patrik gick dit och skulle kolla på "uppvisningen" som skulle börja 11. Vi satt bänkade från 11 tills nu, de 4 "coacherna" hoppade 2 gånger var och ramlade lika många. De ~10åriga pojkarna hoppade, snurrade runt, gjorde volter, och landade på fötterna.
Jag vet inte varför jag utsätter mig för tortyren att fara till backen och se när andra åker, när jag vet att jag själv inte kan åka. Patte blev sur på mig för att jag tittade lite extra mycket på snowboardpojkarna, haha. Han protesterade och påstod att alla som åker snowboard är gay och han ska börja åka slalom nästa år.

Igår for jag och Sara och köpte gofika och for till backen och satt oss. Det hettade på kinderna och bröstet hela kvällen sen, så solen måste ha gjort sitt. Idag var solen bakom molnen hela tiden så jag ides inte stanna kvar där när killarna for och åkte skoter.

Nu ska jag göra mig någon lunch och tortera mig ännu mer genom att titta på snowboardklipp. Gud vad jag vill vara i backen och vilda i hoppen och skogarna. Min lilla trickbräda är perfekt att ha i kalixbacken när man far runt på egenrisk, men jag vill ändå ha en ny, större som man kan ha om man ska till dundret eller liknande. Synd bara att min rygg hatar alla andra brädor än den jag har.


Patte tog på sig farsans snygga norge-overall här om dagen, och byggde en snökoja åt Ida :)

naaag naaag naaag

Gud vilken skitdag det varit idag. Igen. Jag är såååååååååå trött hela tiden och orkar ingenting alls egentligen.
Efter BM och kalas hos världens bästa farmor och farfar så mellanlandade jag hos pappa, medans patte skulle tatuera. Då var klockan strax efter 2. Nu är klockan 7 och han är inte ens nästan färdig. Det innebär att jag varken hinner handla, hälsa på hos mamma, baka eller äta middag idag. Just great.
Nu är det ju inte så att det är Pattes ansvar men eftersom att jag är ordinerad 100% vila och får absolut inte gå mer än nödvändigt (till toaletten, köksbordet osv) pågrund av min havandeskapsförgiftning, så har ju han faktiskt också ett finger med i spelet :) Dessutom har han pappas bil så pappa kan ju inte heller skjutsa mig härifrån.

Jag skulle kunna gnälla i en vecka till, men jag orkar inte. Jag är skithungrig och här finns det inget ätbart och jag vill inte ens gå till köket för jag är så arg på pappa så jag skulle mest troligt flippa bara av att se han, och det är ju inte heller bra för bebis.

I övrigt är det bra :) Börjar redan få separationsångest från min mage. Även om den är tung och osmidig så har det ju varit en del av mig i snart 9 månader. Men jag får ju ha min bebis utanför magen iallafall och det längtar jag enormt mycket efter :) Dessutom är Patte underbar med Ida så jag längtar ihjäl mig efter att se han med våran egna lilla bebis


Kaggen här om dagen

Våran lilla alien :)

Lyckades fånga bebis på film för en stund sen, äntligen. Annars brukar h*n alltid sluta när kameran åker fram.

Videon bearbetas fortfarande så kvalitén är ganska dålig.


Vad det var Patte såg på min mage? Mina första bristningar!


Här ser man kanske lite bättre. Patte tycker fortfarande att det är äckligt när
h*n sparkar sådär :)

Älskade unge <3