Önskelista

Okej mina damer och herrar, nu börjar dagen D närma sig med stormsteg - jag kommer bli tjugoen år jag också.
Förutom att jag kan gå på krogen lagligt, i USA, så händer det nog inte mycket annat vid den här åldern.

Min önskelista hittills är:
- Sony Ericsson Satio (den här punkten är främst till dig pappa. En röd eller rosa skulle vara fint)
- Tapeter och färg till vardagsrummet. Vet redan vilka tapeter så pengar skulle passa bra.
- Pengar är alltid välkommen
- En bärsele. Återkommer med modell senare.
- En kamera. Helst system, men digital går också bra. '
- En vit BILLY bokhylla från IKEA. Den största eller näst största.
- En till smyckeshållare i den
här modellen och färgen. Den här går också bra.
- En minidator
- Utemöbler till balkongen.  Trä fungerar också bra

Sen är jag nog ganska nöjd. Eller ja, kläder, skor, pengar, smycken och sånt är också alltid välkommet.

Tudels.


Bada

Min andra blogg hittar ni hära.

Idag ska vi på piteåhavsbad med Pattes familj, och Haylie såklart. Hon älskar ju att bada badkar så jag hoppas hon gillar badhuset också :) Gruvar mig lite för mina 15 extrakilon som jag ännu släpar runt på, men det det ska nog gå bra. Tudels.

Safari

Ikväll är Haylie lika tjorvig som alltid och det bästa man kan göra då är att åka ut med bilen.
Häromkvällen stack vi till storön där det bara fanns massa grodor och harar. Inatt styrde kosen mot töre och siknäs.

Patte kallar mig betongbarn för att han tror att jag är rädd för djur och för att jag aldrig sett ett rådjur.
Idag lyckades vi dock se 5 rådjur, 9 harar, 2 älgar (varav en på jävligt nära håll - jag grät), 2 renar, 2 konstiga fåglar, en massa grodor och en död räv.

Allt detta efter en och samma väg.

Nu har jag nog sett de allra flesta djuren som vandrar omkring här i skogarna. Kvar är bara varg, björn och lodjur. De 2 första hoppas jag dock få slippa se någon gång överhuvudtaget.

Utöver det så har vi varit hos faster Camilla och isak och sett på hockey och ätit glass.

Nä nu ska jag gå och trycka tissen i munnen på min älsko (den lilla).


Trauma

Jag, Patte och Haylie for ut och åkte bil nu ikväll, ihopp om att få surfinskan att sova. Det lyckades ju sisådär, men vi fick iallafall se storön och allt som hör till.
Förutom 300 harar så såg vi även några grodor. Nu är det inga småa grodor som vi fångade på sandskär och satt på våran moster som låg och solade. Nej, det var stora as som var större än min näve.

Patte såg en och var tvungen att backa tillbaka, men vi hittade den ändå inte. Jag satt och halvgrinade och skrek lite i bilen, eftersom att grodor troligtvis är bland det äckligaste som finns (är det bara jag som inbillar mig att de är fulla av grön gegga??). Tillslut kom den haltande utskuttande på vägen igen, och ja, den var halt! Patte hade kört ihjäl ena benet och både han och jag fick dåligt samvete och mådde lite dåligt. Han ville gå ut och stampa ihjäl den, men jag ville inte att han skulle ha groda under foten, så vi skippade det och körde hem. Bilen rullade inte snabbare än 50 km i timmen, då han var rädd för att ta ihjäl en till groda och hela bilresan gick åt till att prata om den stackars grodan.

Nåja, vi kom ju hem tillslut och Haylie är lika grinig som vanligt :) Jag har överlåtit ansvaret åt Patrik då jag tycker det är orättvist att jag ska ha henne både på kvällarna och morgonen. Jag stiger upp kring 6-7 och han snarkar vidare till 11-12. Not fair.

På torsdag är hon 8 veckor, och 4 veckor efter det sägs det att ungar med sånt här humör brukar lugna ner sig. Jag ber böner till Gud och hoppas att det stämmer! Godnatt.

En liten detalj

Jag kanske har glömt att berätta den lilla detaljen att jag faktiskt har en annan blogg, därför blir det dåligt med uppdateringar här.

Jag kan väl snabbt uppdatera med att Haylie har börjat få ett jäkla humör, iallafall på kvällarna. På dagarna är hon lika underbar som alltid. Hon skrattar, ler, knorrar och "pratar". Hon viftar med armarna, fötterna och älskar att titta på människor. Hon är så stark i nacken att man knappt kan hålla henne längre. Mitt i allt kastar hon iväg huvudet med en jäkla fart och jag är livrädd att hon ska göra illa sig. Min sötnos.

Vi är nog ganska överens om att hon är en Haylie. Jag tycker fortfarande inte att det känns rätt de gånger hon är söt och oskyldig. Men när hon är arg eller busig känns det hur bra som helst, av någon anledning :)
Varken Haylie Åström eller Haylie Lundbäck låter ju särskilt bra, men det skiter vi i, man vänjer sig :) Tudels.



I love u!


orkar inte skriva


Min pimp med silverkedja och en 500ing :)




här hemma pussas vi med öppen mun




morgongympa




påväg ut på promenad med mormor


bästisarna väntar på att badhuset ska öppna :)


dilf










I love you!




<3



Sötast i världen!

Senast nytt

Erki krävde senaste nytt, haha. Jag antar att det är min lillebror.

Ännu är det ingen fara på taket här. Värkarna drog igång exakt 24 timmar efter vattnet gick. Samma sak här. Vaknade av värkar och lunkade omkring i lägenheten, ställde mig i samma position i köket som när vattnet gick och sneglade upp på klockan. 02.15. Sen dess har jag haft värkar till och från. Ibland med 3 minuters mellanrum, ibland med en timmes.

Nu klockan 11 ska vi iväg och göra ny ctg så vi får se vad den visar då. Ctg mäter sammandragningar och bebisens hjärtljud och rörelser för er som inte vet. Får ligga med den i 30-40 minuter runt magen och mäta allt som händer.

Jeppjepp, det är väl ungefär det. För er som inte vet hur riktiga värkar känns, så ska ni vara glada, för jag kommer fan ha men för livet. Vill inte ens veta hur det känns sen när det verkligen drar igång och sen när ungen ska ut också :)

Nu tror jag Patte börjar bli nervös också. Han springer och packar sin egna bb-väska och pratar oavbrutet, hoho. Ska fara till mamma och hämta en riskudde nu, min värmedyna är för osmidig känner jag. Tudels.

Blubb

Nä här blir det ju inga barn gjorda.
Jag vaknade ju av vattenavgång och sammandragningar, är det inte meningen att det ska fortsätta då så bebis kommer ut någon gång? Här har det stannat av helt och det enda som kommer ut är fostervatten, till förbannelse. Har hört att man har ca 0,5-1,5 liter fostervatten. Jag kan meddela att allt det har kommit ut och mer där till. Det produceras ju nytt vatten hela tiden så jag antar att jag kommer läka tills bebis bestämmer sig för att titta ut. Så det är bara att knipa ihop :)

Ska snart åka in till Kalix sjukhus och kolla läget där nere. Dom måste ju konstatera att det är fostervatten och ingenting annat, sen sätter dom väl ctg och kollar så att bebisen inte är stressad eller så. Det är då ovanligt lugnt där inne idag. Kanske för att det inte finns lika mycket vatten att plaska i längre..

Så nu vet ni det också.. Ingen bebis ännu. Jag har äntligen klivit upp ur sängen och försöker dansa ut ungen, utan resultat. Patte har varit och köpt nybakat bröd och sånt så jag har gottat i det hela morgonen. Nu är han och fixar nåt annat jox, men när han kommer hem så ska vi fara ut en sväng. Känner att jag måste röra på mig för att få igång bebis.

Har haft jättelite värkar till och från, men absolut ingenting utöver det vanliga. Är beredd på låååånga dagar nu tills bebis bestämmer sig för att lämna tryggheten och värmen där inne :)

Bebis? :)

Klockan 2 inatt började det hända grejer. Just nu har det nog stannat av men eftersom att vattnet har gått så är nog bebis här inom 3 dagar. Skriver det främst för att jag vet att farmor och farfar (och de flesta andra i släkten) håller koll på den här bloggen :) Så nu vet ni det. Kommer alltså inte svara i telefonen men jag lovar att hålla er uppdaterade på ett eller annat sätt :)
Det är ju besöksförbud på sunderbyn nu, och kommer vara det på kamomillstigen första tiden också :)

Har iallafall fått sova en timme nu på morgon och nu ska jag försöka få i mig mat så jag har krafter till vad som komma skall. Just nu är jag mest bara trött och sliten och orkar ingenting.

Patte tar med datorn så han kan ladda sin telefon, och finns det internet där så uppdaterar jag er genom bloggen. Jag blir bara irriterad av telefonen :)

Final Countdown

Nu är vi nere på en-siffrigt. Bara 9 dagar kvar till BF. Det innebär att senast om 23 dagar är bebis här. Man går max 14 dagar över tiden innan man blir igångsatt, men det hoppas jag slippa.
Däremot har jag så mycket inplanerat för nästa vecka så h*n får nog stanna sina 9 dagar iallafall.

Hur firar vi det då? En tripp till backen i solen, och sen lunch hos mormor och morfar. Tudels.

behind blue eyes

Har just kommit hem från backen. Jag och Patrik gick dit och skulle kolla på "uppvisningen" som skulle börja 11. Vi satt bänkade från 11 tills nu, de 4 "coacherna" hoppade 2 gånger var och ramlade lika många. De ~10åriga pojkarna hoppade, snurrade runt, gjorde volter, och landade på fötterna.
Jag vet inte varför jag utsätter mig för tortyren att fara till backen och se när andra åker, när jag vet att jag själv inte kan åka. Patte blev sur på mig för att jag tittade lite extra mycket på snowboardpojkarna, haha. Han protesterade och påstod att alla som åker snowboard är gay och han ska börja åka slalom nästa år.

Igår for jag och Sara och köpte gofika och for till backen och satt oss. Det hettade på kinderna och bröstet hela kvällen sen, så solen måste ha gjort sitt. Idag var solen bakom molnen hela tiden så jag ides inte stanna kvar där när killarna for och åkte skoter.

Nu ska jag göra mig någon lunch och tortera mig ännu mer genom att titta på snowboardklipp. Gud vad jag vill vara i backen och vilda i hoppen och skogarna. Min lilla trickbräda är perfekt att ha i kalixbacken när man far runt på egenrisk, men jag vill ändå ha en ny, större som man kan ha om man ska till dundret eller liknande. Synd bara att min rygg hatar alla andra brädor än den jag har.


Patte tog på sig farsans snygga norge-overall här om dagen, och byggde en snökoja åt Ida :)

naaag naaag naaag

Gud vilken skitdag det varit idag. Igen. Jag är såååååååååå trött hela tiden och orkar ingenting alls egentligen.
Efter BM och kalas hos världens bästa farmor och farfar så mellanlandade jag hos pappa, medans patte skulle tatuera. Då var klockan strax efter 2. Nu är klockan 7 och han är inte ens nästan färdig. Det innebär att jag varken hinner handla, hälsa på hos mamma, baka eller äta middag idag. Just great.
Nu är det ju inte så att det är Pattes ansvar men eftersom att jag är ordinerad 100% vila och får absolut inte gå mer än nödvändigt (till toaletten, köksbordet osv) pågrund av min havandeskapsförgiftning, så har ju han faktiskt också ett finger med i spelet :) Dessutom har han pappas bil så pappa kan ju inte heller skjutsa mig härifrån.

Jag skulle kunna gnälla i en vecka till, men jag orkar inte. Jag är skithungrig och här finns det inget ätbart och jag vill inte ens gå till köket för jag är så arg på pappa så jag skulle mest troligt flippa bara av att se han, och det är ju inte heller bra för bebis.

I övrigt är det bra :) Börjar redan få separationsångest från min mage. Även om den är tung och osmidig så har det ju varit en del av mig i snart 9 månader. Men jag får ju ha min bebis utanför magen iallafall och det längtar jag enormt mycket efter :) Dessutom är Patte underbar med Ida så jag längtar ihjäl mig efter att se han med våran egna lilla bebis


Kaggen här om dagen

Älskling!


Ord är överflödiga.


Namnsdag, farmor och pastasallad

Idag är det den 18e februari och det innebär att jag, Lill-Frida har namnsdag. När jag var yngre hette min bästa kompis också Frida, men eftersom att hon var ett år äldre så fick hon vara storfrida och jag lillfrida.
Min farmor heter också Frida, fast i mellannamn, så hon har alltid varit storfrida och jag lillfrida.
Sen att jag fortfarande kallas lillfrida pågrund av min storlek är ju en helt annan sak.

Eftersom att jag är en fattig kyrkråtta och inte har ett öre kvar på min telefon så kan jag inte enligt tradion, ringa och gratulera storfrida på namnsdagen. Hon brukar iofs hinna före men inte idag. Faktum är att det var jättelänge sen hon hörde av sig. Ja, farmor alltså. Jag har varken bil, pengar eller körkort så tyvärr kan jag inte hälsa på där ofta alls, trots att dom bara bor på näsbyn. Så jag får hoppas att totte eller mia läser det här och hälsar grattis till farmor från mig :)

Sådär, då var det avklarat.
Idag har jag inte varit ut genom dörren. Camilla, Linda och Ida kom hit tidigare när Camilla tatuerade sig. Linda fick klippa mitt hår lite. Det är så jädrans torrt och även om jag klipper några mm nästan dagligen så blir det inte bättre. Såhär kort hår som jag haft nu sista tiden har jag inte haft sen jag gick i 7an. Jag bad Linda klippa bort alla kluvna toppar och försöka få liv i det igen. Hon konstaterade dock att det inte fanns några kluvna toppar, utan håret har nog bara torkat ut av sig själv. Bra att veta. Nu slipper jag ju klippa av mig flera cm i månaden bara för att jag blir less.

Jag blir själv förvånad över att jag kan prata så mycket om så lite. Det är en gåva jag har, som tyvärr inte alltid (eller någonsin) uppskattas av min sambo. Han står föresten och fixar pastasallad till middag. Vi har tjaffsat hela dagen om hurvida man kan äta sallad till middag eller inte. Jag är emot det, men inte han, och som vanligt ska han vinna och få som han vill, så nu ska jag gå och äta lunch.. i middagstid. Tudels.

Föresten.
För länge sen köpte jag en skål på IKEA som jag med avsikt hade tänkt ha till sallad. Den har dock agerat både chips-, popcorn- och ostbågsskål istället. Nu tog jag fram den och diskade ur den, bredvid Patrik. Berättade även det här för honom eftersom att han ofta är väldigt ouppmärksam.

Patrik - Vars ska jag sätta salladen då?
Jag - jag tog ju just fram en skål
Patrik - Ska vi ha sallad i popcornskålen?
Jag - Det är snarare du som haft popcorn i salladskålen
Patrik - Nej, det här är en popcornskål
Jag - Nej, det här är en vanlig vit porslinsskål som man kan ha vad man vill i.
Patrik - Det är en popcornskål
Jag - Det är en vanlig skål Patrik. jag köpte den för att ha sallad i så det är en salladsskål..

Diskussionen lever ännu.

Blir verkligen alla såhär tjaffsiga när man flyttar ihop?:)

Photoshoot

Oj nu blev jag nervös. Världens bästa AnnMary frågade om hon får fota min magge imorgon.. Eftersom att jag tjatat om det här hur länge som helst så kunde jag ju inte tacka nej. Celluliterna är ett faktum, det är valkar och veck överallt, huden är fläckig och jag samlar så mycket vätska att jag konstant har avtryck på hela kroppen. Men det är ingenting som photoshop inte kan råda bot på :)

Tack och lov ska vi bara fota närbilder på kaggen, då jag inte alls känner mig bekväm som jag ser ut nu :)
Ska bli spännande att se vad maran hittar på.. Vet att det ska vara vit bakgrund, att jag ska ha med svarta och vita underkläder, en vit gubbskjorta och mycket mer vet jag inte. Eller ja, mycket mer kan jag nog inte erbjuda.

Sen råkar ju Patte syrra också vara bra på det här med att fota, så vi tänkte tvinga henne att ta bilder på magen när Patte också är med :)

Lika bra att passa på innan bristningarna börjar dyka upp på magen också. Tissarna är redan randiga men jag har bara några få djupa bristningar som jag antar kommer stanna. De andra är ytliga och har redan börjat blekna litegrann så det gör ingenting :)


:)

Jag och Baby har nyss ätit våfflor med glass och sylt och nu vet jag inte riktigt vad vi ska göra. Jag får inte promenera och vi har ingen bil, vilket gör mig ganska låst här hemma.
Men ikväll måste vi få tag i en bil iaf för klockan 6 ska vi och äta på vikingen :) Jag är inte alls brydd om alla hjärtans dag egentligen. Jag älskar ingen mer idag bara för att det är den fjortonde. Men jag har ju en odödlig romantiker till pojkvän.. ehm..

Och ni som gnäller för att den här dagen är så värdelös och överskattad.. umgås med era kompisar eller familj istället. De skulle då jag ha gjort om inte alla tofflade järnet idag :)

Tudels.

Vi är med köksbord, äntligen

Oj, det verkade fungera. Efter att jag skrivit inlägget i förrgår så kom ett köksbord hit.
Min farbror och hans fru hade läst att jag skrivit att vi fortfarande inte har något bord, så dom begav sig till haparanda (utan förvarning) och köpte ett köksbord åt oss. Hur snällt är inte det? Sen att det råkade vara precis det bord och dom stolar vi tittat på så många gånger förr, men varit alldeles för snåla för att köpa. Det kostade ju trotsallt några tusen.
Patte stack iväg och dom kom hit och hjälpte mig att montera ihop det.. Eller så var det dom som monterade, och jag satt och pillade med en och samma skruv, samtidigt som jag svor och suckade under hela tiden.

Förutom att dom alltid varit världens snällaste och alltid ställt upp på allting, så måste det vara det roligaste paret i världen. Haha.

Nu är det bara soffan kvar. Kixen är mer än välkommen att komma hit med sin nya, fina soffa. Gärna spegeln som Mikael hatar också.

Nä om man skulle slå på en film och sova ett tag nu. Igår var jag helt slut i kroppen och låg i sängen tills dom kom hit med bordet kring 17tiden. Idag är jag likadan. Då har jag iofs vaknat klockan 1 av en mardröm, och kring 2-3 av att jag hade så jävla ont i magen. Blir lika nervös varje gång.
Efter att jag spytt i säkert en kvart nonstop, legat i badet 3 gånger, masserat magen, vankat runt och ojjat mig i lägenheten, så lugnade det ner sig.. Men då var jag alldeles för nervös för att kunna somna. Sen väckte Patrik mig klockan 8 och nu vill jag inget hellre än att somna om en timme iaf. Så.. godnatt!

:)

Jahopp, nu är det nästan bara 5 veckor kvar och jag börjar bli lite rädd.
Hade hoppats få hit en större soffa och ett köksbord innan bebis kommer, men det verkar vara lättare sagt än gjort.
Om någon har en soffa eller ett bord över så kan ni komma och lämna det på kamomillstigen.

Tidigare inlägg