fiffomiffo

Jag är aldrig ledsen när jag borde, men varje gång jag egentligen inte har någon anledning, ja då duger det. Som nu t.ex, haha. Antar att jag bara är stressad i huvudet eller nåt.

Jag frågade patte om han skulle komma med till stugan imorrn, men nu har jag gömt telefonen under kuddarna, för jag vill inte läsa att han inte ids, att han inte vet, att han inte kan, eller att han inte ska, vilket jag vet att han kommer svara, den torrbollen:)

Nu ska jag försöka sova, utan Patte dock. BLÄ!

update; vad var det jag sa? "men jag kan ju inte.. vi får se" BLÄÄÄÄ!